Om du köpt eller rentav bara letat hus någon gång, så har du säkerligen läst i prospektet eller hört någon nämna ordet ’dränering’. Det beror på att det är något väldigt viktigt, som med största sannolikhet någon gång behöver göras om du är villaägare, om det inte redan är gjort. Här kan du läsa om dränering och hur du själv kan gå till väga för att dränera kring ditt hus på bästa sätt.  

Vad är dränering, och varför ska man dränera?

Dränering är viktigt för att skydda huset från fuktskador, dålig lukt och inte minst mögel i din husgrund. Det är inte bara otrevligt, det är också skadligt för hälsan och förstör långsiktigt huset. Dessa skador orsakas av bland annat grundvatten som kommer ifrån jorden, men också av regn och snö. För att förhindra detta så gräver man diken runt hela huset längs husgrunden. Sedan lägger man rör i dikena som i sin tur transporterar bort vattnet från huset till en stenkista, en vattenledning, eller en särskild dräneringsbrunn. Sedan ersätter man den grunden med till exempel grus, då fukt och regnvatten försvinner betydligt snabbare i grus än i lerjord.  

Hur dränerar jag själv?

Om du planerar att dränera på egen hand så krävs det planering och kunskap kring hur man gör detta på bästa sätt. Här kommer en praktisk lista på saker du behöver kolla upp innan du kan påbörja dräneringen!

• Först och främst behöver du bestämma vart rensbrunnar och vattenledningarna ska vara, för att sedan mäta avstånd så att du vet hur långa rör som behövs.
• Ibland behövs det byggtillstånd för att gräva och ansluta till ett kommunalt dagvattensystem eller för att bygga en stenkista. Kolla därför med din kommun om du behöver ansöka om ett sådant tillstånd.
• Det är allra bäst att dränera under de torrare säsongerna på året, förslagsvis på hösten eller tidig vinter. Detta gör man för att minimera skador på trädgården i den mån möjligt.
• Det kan också vara bra att kolla upp vart andra ledningar är grävda, så att inte eventuella skador uppstår på redan befintliga ledningar som t.ex. för telefon eller el.
• Om du har en altan eller stenplattor kring husgrunden kommer du även få ta bort dessa tillfälligt för att kunna gräva.
• Se till att du har allt material som krävs. T.ex. dräneringsrör, rörböjar, rensbrunn, dagvattenbrunn/sandfång, lättbetäckning, fiberduk, dräneringsgrus samt ett material som ska fuktisolera.

 

När det är dags att börja gräva

När du gjort alla förberedelser och det är dags att börja gräva så är steg ett att gräva upp marken cirka en meter ut från och runt husgrunden. Det ska vara så pass djupt att du kommer minst 50 centimeter under grundsulan på huset. Viktigt är också att dräneringsrören ska kunna placeras ca 150 mm under husgrundens nederkant. Det är ett väldigt tungt och slitsamt arbete att gräva. Med fördel hyr man någon som gräver åt en, men man kan också använda en grävmaskin på egen hand för att underlätta arbetet. Det finns mindre modeller som passar bra för detta ändamål. Behöver man så finns det också tillbehör som förser dig med rätt storlek på skopor och fästen till grävmaskinen.   Bildkällor: Swepac narkvibrator från Nordisk Maskin, Kubota minigravare – KX057 Wikimedia Commons     Tyvärr så kommer trädgården att bli delvis förstörd efter ett dräneringsarbete. Där kan markvibratorer som snyggar till marken vara till hjälp, för att på ett smidigt sätt få tillbaka trädgården i ett bra skick igen efter att dräneringen är klar.   Du ska gräva ca 1 meter ut från husgrunden och minst 50 cm under grundsulan. Bildkälla: bolist.se     Att man vill gräva allt på en gång kan kännas lockande, men det är inte att rekommendera. Det beror på att om huset är allt för fritt från stöd så kan huset komma i rörelse. Därför är det smartare att gräva i etapper.  

Efter grävningen

• När grävningen runt hela huset är klart ska man rengöra grundmuren med stålborste. Använd dock inte vatten, då det tar lång tid för grundmuren att torka. Här är det även dags att inspektera husgrunden och ta bort eventuella redan befintliga dräneringsmaterial.
• Nästa steg är att leda bort vatten under marknivån och därefter ovan jord. Gör så här:

1. Lägg ut en geotextilduk i botten på den grävda rännan för att hindra att jord tar sig in.
2. Lägg sedan ut 3 till 10cm högt dräneringsgrus i botten.
3. Sedan är det dags att lägga på dräneringsröret. Röret har små hål där vattnet tar sig in och sedan leds bort i väg från huset.
4. För att skydda husgrunden från fukt använder man antingen en så kallad platonmatta eller isoleringsskivor av olika slag som viks över rännan och fylls på med dräneringsgrus.
5. När det är dags att leda bort vatten ovan jord så brukar man använda ett lager av grus eller matjord och en täcklist på grunden.

Du kan läsa en mer detaljerad guide med fler bilder på bolist.se eller byggmax.se. Bildkälla försättsblad: VårVilla

Att gjuta plattor av betong kan vara en spännande utmaning och ett typiskt gör-det-själv-projekt som nästan alla hemmafixare klarar av utan större problem. Betong är ett tåligt material med många användningsområden. Man kan gjuta betong till det mesta – betonggolv, altangolv, utetrapp, kruka, mur, markplatta, tja, det mesta helt enkelt. Men även om betongen är ett tacksamt och flexibelt arbetsmaterial så går det förstås, som i de flesta fall när det kommer till preparering och användande av diverse råmaterial så kan det gå fel, vilket resulterar i kastat materiel, bortslösad tid och arga känslor. Det finns en mental checklista man kan ta till när man beställer betong som genast gör livet lättare för en när man ska fixa med ett nytt spännande projekt som involverar betong. Elementära saker som vilket markförhållande man har, hur mycket grus som ska blandas in i gjutningen, vilken typ av belastning som betongen kommer få utstå, och så vidare, är frågor som du behöver ställa innan du ens funderar på att beställa betong för gjutningsprojekt. Du behöver också tänka på vilken typ av betong du ska använda och således behöver för ditt projekt. Vad ska du göra? Ska du gjuta inomhus eller utomhus? Vad för krav har du på betong, är du nybörjare eller semiproffs? Hur mycket av de olika elementen kommer betongen att få utstå? Det går att ta reda på detta själv, men känner du dig som en alldeles för okvalificerad lekman så går det bra att ta hjälp av experter. För lite tyngre projekt, som att exempelvis gjuta en betongplatta på mark, så behövs det nog i 9 av 10 fall riktiga experter som vet precis vad de gör. Det behöver räknas ut precis volym, att gjutningen blir jämn, och att grusblandningen inte gör så att det krävs mer betong än vad som är nödvändigt. Plattan skall också vara stabil och tät, och snygg att se på. Logistik är också en sak att tänka på. Betongleveransen behöver ske på rätt sätt, och det krävs allt som oftast en yrkesmänniska för detta moment, även om du kan låna lastbilar av betongföretag. Skulle jag tipsa om ett företag som har pejl på betonggjutning och som har lång och adekvat erfarenhet av sådana här uppdrag så skulle jag utan tvekan rekommendera Tjälldén som jag vet av egen erfarenhet är grymma på just att gjuta platta på mark och husgrunder. Kika in på deras sajt på www.tjallden.se och överväg om du vill låta dem ta över eventuella betongprojekt du hade tänkt göra – annars så finns det givetvis ett nöje i att försöka sig på betonggjutning på egen hand!

Det många tänker på gällande köp av ytterdörr är dess utseende. Man vill att den ska vara inbjudande och även matcha resten av husets design och stil. Självklart är det viktigt. Den estetiska faktorn väger tungt men samtidigt fyller ytterdörren en speciell funktion som därmed även bör ligga till grund för val av dörr. Några saker är viktigare än andra att titta litet extra på:    

• Dörrens kvalitet
• U-värde
• Estetik & utseende
• Energismarta lösningar

    För det första är det kvalité. Det är inte alltid som pris speglar sig i kvalité men visst är det så ofta. Att en dörr för 2000 inte är lika bra som en för 10.000kr är nästan självklart. Men mycket handlar om vad man ska ha den till. Är det ytterdörren på gäststugan i sommarstugan som ska köpas in kanske inte kvalitén behöver vara i samma nivå som om det är en ytterdörr till hemmet. En dörr som öppnas och stängs ett flertal gånger per dag och som utöver det behöver hålla kyla/värme ute på ett helt annat sätt än sommarstugedörren.         För det andra är det U-värdet. Detta är det värde som talar om hur bra dörren stänger ute kyla/värme. Har man exempelvis ett lågenergihus bör man extra noga titta på detta. Det eftersom resterande byggnad helt är uppbyggd för att extremt noga hålla värmen inne. Är det däremot ett hus som inte är lika tätt byggt spelar U-värdet inte lika stor roll. Detta eftersom en tät dörr knappast kan väga upp otäta fönster. Gå ner lite i pris och spara pengarna på dörren i detta fall.       Här får man även komma ihåg att montering av dörren är av stor vikt. Detta framförallt om den ska hålla värme/kyla ute på ett bra sätt. Om den glappar eller av någon anledning sitter snett kommer luften direkt att flöda in eller ut. Man får montera dörrar själv men helt enkelt är det inte och därmed kan det rekommenderas att man anlitar en snickare.       För det tredje är det just estetiken. Här kan man helt och hållet utgå från hur huset ser ut och vad som skulle bli snyggt. Men det man även kan komma ihåg är att en mörk dörr är något sämre gällande kvalité. Detta eftersom de drar till sig solens strålar på ett annat sätt och gör att man kan behöva underhålla den något mer än en ljus dörr.       När det kommer till design kan man även fundera över om man vill ha fönster eller inte. Ett litet fönster skapar ett större ljusinsläpp. Men samtidigt minskar den säkerheten på dörren då fönstret går att slå sönder. Genom öppningen kan tjuven sedan vrida på låset. Utöver detta kan man även se på säkerheten. Ska det vara en säkerhetsdörr eller inte? Ska den ha ett eller två lås.     Köp av bland annat garageportar och innerdörrar brukar kunna tillämpas på samma sätt som köp av just ytterdörrar. Tänk på att marknaden är stor, och att utbudet ibland kan skilja sig åt rejält på olika sätt.